onsdag 1 april 2009

Rich bich?

Jag vet inte vad jag ska skriva, vet inte vad jag ska säga. Jag säger att jag älskar dig för att jag menar det. Inte för att det låter fint eller för att du ska bli glad, jag säger det för att jag vill att du ska veta det. Egentligen behöver jag inte säga något för du vet, och jag vet att du vet.

Läste just på min kära pojkväns blogg och han är nog den sötaste i hela världen men hur nördiga är vi? Vad är vi för sorts människor? Jag börjar fundera när han säger " jag ska bara blogga klart" och jag hör mig själv säga, "stäng inte ner datorn jag ska blogga sen" Vad är dealen?

Ska vi bli som blondinbella och hennes norrlands-Nils? Helst inte det känns rätt oskönt. Ska vi basera våra liv och vårt förhållande på bloggande, är det bloggarna som ska fylla upp våran vardag? Nej tack! Jag skulle inte ens vilja ha blondinbellas hetsiga stressiga liv om jag så fick betalt för det. Big nono, jag kanske inte är rikast i världen och nej jag kan inte köpa den snygga jaeger klockan och de fantastiska Louboutin skorna, men vad har de för betydelse egentligen?

Lycka och kärlek är ingenting du kan köpa, visst blir jag glad i själen av ett par nya supersnygga skor men hur länge varar det i jämförelse med resten av mitt liv? Inte så länge så jag är hellre en fattig student med ett extra special kärleksliv än en rik stressad tonnåring som kan köpa vad hon vill när hon vill.

Kan man köpa vad man vill när man vill så har man inget att sukta efter, inget man längtar efter att man kan köpa. Inget speciellt man kan önska sig i födelsedags present eller julklapp, för allt man vill ha kan man köpa själv.

Men hur blir det sen då? När man är 30 och inte kan blogga eller ha ett "vanligt" jobb för att man har gått in i väggen? Eller för att man helt enkelt inte har något att blogga om?

Jag är så lycklig som jag bara kan bli och vad har jag? Inga miljoner på kontot iallafall.
Jag lever på yttepytte lön från mitt tillfälliga extrajobb och ett sketet studiebidrag men inte fan är jag ledsen för det.

Jag hinner träffa mina vänner och min pojkvän. Jag hinner umgås med min familj. Jag längtar efter saker jag vill ha och drömmer om en långvarig resa långt bort. Bara för att jag kan .


Vad gör ni? Vilket skulle ni föredra? Självklart ska jag inte sticka under stol med att det vore sjukt trevligt med pengar men det skulle absolut inte göra mitt liv lyckligare, kanske lite lättare men inte lyckligare.


Later on bitches!

Inga kommentarer: